Astrid på 200-lappen!

Det är fan i mig dags att Astrid Lindgren hamnar på en papperslapp. Credda den som creddas bör och Astrid förtjänar massor. Med cred alltså. Hade en kort men intensiv Bröderna Lejonhjärta-obsession i somras när Istanbul var plågsamt svettigt och jag saknade Sverige. Var kanske då jag för första gången fattade vilken cool tant Astrid egentligen var. Hon var också lite av en sadist. Jag menar hon offar Skorpan inte en gång utan TVÅ i Bröderna Lejonhjärta. Alltså, det räcker inte med att ungen först dör av tuberkolos, sen ska han tvunget hoppa mot en säker död tillsammans med sin döende bror. Han är 9 år. Av detta drar jag slutsatsen att ingen går säker och att alla generationer uppväxta med Lindgrenfilmerna på tv nu är gjorda av härdat stål. Skallepär dör, mängder med kritvita rövarerövar i snön, barnasjälar som brinner i Mio min Mio och egocentriska små tjockisar med propeller i Karlson på taket. Hardcore. 

Något annat som är hardcore är rollistan i Mio min Mio. Astrid är så cool att Batman/Bateman och Saruman/Dracula ville vara med i filmatiseringen av hennes böcker. 

Batman som bebis

Christopher Lee som Kato.