83rd Academy Awards

Gött. Bakis efter snuskiga mängder godis och sju timmar tv, men gött var det. Vet att geeks med bloggar runt om i världen håller på att dissekera showen delux, klaga klaga klaga och "expertkommentera". Pallar inte jag göra. Hur krystat det än blir, hur många kassa skämt dom än drar och hur många läskiga intervjuare med Colgate smiles dom än har så är det fortfarande Oscarsgalan och freakin magiskt. Punkt.

Punkt? Nä. Tror inte det va. Nu är det ju dags för mig att komma med mina "expertkommentarer". Tänkte hålla det trevligt dock, inte vara en sån där sur liten avisnörd, utan avguda det som avgudas bör. Hollywood!

Ain't it grand?

För det första; jävligt bra val att ha Filip och Fredrik som de svenska kommentatorerna. En endless stream av klockrent. Tycker dom ska bli Oscarsnattens svar på Arne Weise. Och så var Ernst Billgren med. Det var lite random.

Okej, själva galan. Vet att många klagat på årets hosts Anne Hathaway och särskilt James Franco. Jag är bara imponerad att någon överhuvudtaget kan stå på scenen i Kodak Theater inför världens kändiselit och miljontals tittare utan att pissa på sig. Sen krävs det ju egentligen inte mycket av Franco för att vara lyckad. Han kan ju bara stå där och vara löjligt snygg och så räcker liksom det. Räcker och blir över. Bilden nedan; jag väljer att tro att det är den fina björnhatten från True Grit. Annars kan man ju undra vad tanken bakom fotot var.

Och så var det sketcherna. Några riktiga höjdpunkter där. Som denna

Och den här

Vinnarna då? Vem gick hem med en fin liten gubbe i guld? The Oscar goes to..

Bästa Kvinnliga Biroll gick till Melissa Leo i The Fighter. Hon såg betydligt gladare ut på galan. Hon sa också ordet "fuck" i tacktalet. Cred. Undra vad alla små känsliga amerikaner tyckte om detta?

Bästa Manliga Biroll gick till Christian Bale för sin roll i The Fighter. Balansen i Universum är återställd. Nu har både Batman och Jokern varsin Oscarsstatyett. Var väll för väl. Känner även att det kanske är dags för mig att se The Fighter. Shame...

Bästa Kvinnliga Huvudroll gick till Nathalie Portman, Black Swan. Kanske förståeligt med tanke på hur pass method hon gick in för rollen. Bantade ner sig till miniformat, dansade balett i ett år, bröt antal revben och gjorde en rätt osmickrande scen i ett badkar. På röda mattan körde hon Maria Montazamistilen.

Tassels. Dom bara hänger ner och smälter in.

Bästa Manliga Gick till Colin Firth för The King's Speech. Finaly! Har dröjt ett jävligt bra tag innan Mr Darcy fick sin Oscar. Jag menar. Mr Darcy. Nuff said. Också, han spelar stammande kung riktigt bra.

 

Så bra in fact att The King's Speech tog hem Oscarn för Bästa Film . Och alla logopederna jublade. Och jag med, lite fifty fifty i alla fall. Väldigt trevlig film men det hade ändå varit kul om True Grit fått delad första plats eller nått...

Också, bull att Lucky Ned Peppers wooly chaps inte knep Best Costume Design. Dom var ju så fina!

 

Congrats Colin

And the academy award goes to....

Vattnas i munnen på mig. Vill ha.

Alla nördars natt är här. Oscarsgalan. Countless geeks våta dröm. Glamouren och alla guldiga små gubbar. Har tvingat hit några väldigt snälla kompisar som ska hålla mig sällskap. "Tillsammans är man mindre ensam", som det så fint heter.

När Walt Disney vann en Oscar för Snövit och de sju Dvärgarna fick han en stor statyett och sju små. Tyckte jag var rätt clever.

                                                                  

True Grit

Big Pimpin'

Ah, då var det dags igår, True Grit med Emma på bio. Tror jag har någon slags crush på Jeff Bridges nu. En väldigt äcklig och oduschad crush som super och svär. Vackert var det. När han mumlade och hällde i sig whiskey. Nästan lika vackert var det när Matt Damon betedde sig som en riktig ärketönt/überdouche. Vackrast av allt var Lucky Ned Peppers chaps. Hans wooly chaps. Luddiga. Varma. Lockiga. Det finaste jag sett i en western , inberäknat alla rosa sparkdräkter med hål för arslet.

Är dom inte magnifika?

 I True Grit får vi följa Mattie Ross, spelad av Hailee Steinfeld, vars pappa mördats av Tom Chaney, Josh Brolin med ett imponerande monobrow. Hon anlitar den gamle enögda, alkoholiserade och skitiga sheriffen Rooster Cogburn, Bridges, att hitta Chaney och se till att han hängs för sitt brott. Svordomar, svordomar, whiskey och några fina hästar och in comes Matt Damon, den besserwisssrige Texas Rangern LaBoeuf. Han är också på jakt efter Brolin och slår följe med Cogburn och Mattie. Och kul blir det. Garvade en sjuk massa. Trist jävla publik dock. Förstår inte varför jag och Emma var dom enda som flabbade när den här snubben helt random kommer ridande i en skog.

 

Jag menar. Har folk ingen humor eller måste dom vara överseriösa bara för att filmen är Oscarsnominerad?

Men men, se True Grit för den är ball och får en att vilja köpa en trevlig liten ponny, en Colt, bruna bönor och ett fett lager Jim Beam. Och så får den en att avundas Jeff Bridges som verkligen lyckats med den där I-don´t-give-a-fuck-looken som är så svår få till om man bara handlar på HM.

El Duderino

Astrid på 200-lappen!

Det är fan i mig dags att Astrid Lindgren hamnar på en papperslapp. Credda den som creddas bör och Astrid förtjänar massor. Med cred alltså. Hade en kort men intensiv Bröderna Lejonhjärta-obsession i somras när Istanbul var plågsamt svettigt och jag saknade Sverige. Var kanske då jag för första gången fattade vilken cool tant Astrid egentligen var. Hon var också lite av en sadist. Jag menar hon offar Skorpan inte en gång utan TVÅ i Bröderna Lejonhjärta. Alltså, det räcker inte med att ungen först dör av tuberkolos, sen ska han tvunget hoppa mot en säker död tillsammans med sin döende bror. Han är 9 år. Av detta drar jag slutsatsen att ingen går säker och att alla generationer uppväxta med Lindgrenfilmerna på tv nu är gjorda av härdat stål. Skallepär dör, mängder med kritvita rövarerövar i snön, barnasjälar som brinner i Mio min Mio och egocentriska små tjockisar med propeller i Karlson på taket. Hardcore. 

Något annat som är hardcore är rollistan i Mio min Mio. Astrid är så cool att Batman/Bateman och Saruman/Dracula ville vara med i filmatiseringen av hennes böcker. 

Batman som bebis

Christopher Lee som Kato.

Saker som gör mig glad idag. Och alla andra dagar

Which do you choose, the blue one or the "red" one?

Connery, Sean Connery bar en tupé i alla Bondfilmer där han spelade 007, spionen med rätt att lägra. Han bar även en blå frottésparkdräkt.

Sadly, inte det sämsta i klädbeslut Mr Connery tagit...

Varför?

The Future. Hilarious!

Trista dagar googlar man. Och undrar. Undrar om våren någonsin tänker komma? Om dom medvetet anställer idioter i LA Ink som fuel till alla bitchbråk och hur världen kommer se ut när alla übernördar växer upp och blir seriösa. Alla kan ju inte ha drömyrken som grafisk designer, regissör eller superhacker a la Neo.
Jag menar även vår generation måste ju har ett par ekonomer och några bistra typer som jobbar bakom rutan på Forex. Så sjukt många skelett det kommer finnas i folks garderober. När man var ung och dum och tattuerade in dödens märke på halva underarmen till exempel.

Fast congrats till ungen som kommer ha en mormor med en sån här!

They travel in packs...

Asså all kärlek till Harry Potter men någonstans måste man ju dra gränsen. Jag har andra HP-relaterade skelett som jag någon dag ska posta här. Efter en öl eller två. Eller 3...

Trivia

Det var i Psycho som det amerikanska folket för första gången fick se en toalett spolas på vita duken. Okej, den första amerikanska filmen i varje fall. Den som ville se toalettrelaterad film innan Hitchcocks klassiker fick väll se något europeiskt. Eller japanskt.

Heeere´s Woooody

Finns det några likheter mellan The Shining och Toy Story? Nada skulle väll många säga. Nä, Pixar må vara groundbreaking på många sätt men dagen då det dyker upp döda kvinnor i ett animerat badkar är dagen det gått för långt. Likheten är mycket mer subtil.

Det finns fanboys även på Pixar, kommer nog inte som någon större chock, och här är det någon av dem som på sitt eget lilla vis hyllar filmen som gjorde små tvillingtjejer till ett av monstren under din säng. Eller i korridoren...

Man kan ju inte annat än att relatera

Nobodyputsbabyinthecorner

På Malmborgs för att köpa riskex och upptäcker en ny hylla. Inte filmkorgen nära frysdisken som jag medvetet ignorerat, FÅR inte handla mer film denna månaden... Men hyllan är fylld med cdskivor, inte lika beroendeframkallande som DVD såå snabb browse och jag hittar Bruce Springsteen inklämd mellan en massa dansbandsskit. Måste. Ha. Bruce. Greatest. Hits. 2 för 99? Hjärtat klappade snabbare. Det betyder ju att reahögen med relativt nya titlar är lovligt byte.Skyndar förbi tanten med rullator och det första jag ser är Dirty Freaking Dancing. A sign! Det är ju en av de måste-ha-i-varje-respektabel-filmsamling-filmerna jag ännu inte har. Eller jo. Nu ligger den banne mig där på bordet och är vacker. Oj vilken produktiv dag jag haft.

Skippar Caruso, ser på Crowe istället

När det enda på TV är CSI Miami tackar jag min köpa-dvd.addiction som gör att jag inte behöver förlita mig på  kanalerna. Myser i soffan efter jobb med Gladiator och romare som köttar germaner ackompanjerade av ljuva toner från Hans Zimmer. Min favoritkompositör. Glömmer alltid hur slafsig den är, Gladiator. Inga skrubbsår här inte, köttsår delux. Armar och ben som flyger åt alla håll, ansikte vs spikklubba och hur slutresultatet ser ut. Men äckligast av allt, utan tvekan, är larverna Maximus har i ett sår för att hindra infektion. Kommer ihåg första gången jag såg Gladiator. Hungriga som fan springer jag mellan köket och TV:n i reklamen och stressfixade varma mackor så att ketchup och gratängost sprätte höger och vänster. Ah, finaly, sätter mig ner efter reklam nummer tre med en riktigt lyckad wannabe-pizza. Och Maximus öppnar ögonen och zoom in, larver blandat med blod blandat med var på Russel Crowes biffiga arm. Gratängost är förvånansvärt likt larver när den är halvsmält. Fan ta dig Ridley Scott. 

Larver = Nej