måndag 31 januari 2011

Legends of the Fall

Innan Brad Pitt skalperade nazister i Inglorious Bastards skalperade han tyska soldater i Legends of the Fall. Och skar ut hjärtan. Som han sedan förvarade i en plåtburk. Anthony Hopkins mumlade och morrade en massa, Julia Ormond grät och våndades och Aidan Quinn såg konstant plågad ut. Björnfighter, senapsgas och drama, drama, drama. Vi var tolv år gamla och Legends of the Fall var det absolut bästa vi visste i filmväg.
Jag och två av mina närmaste kompisar hade funnit the holy grail of cinema, den perfekt blandningen, och, ja, Brad Pitt... Tror vi lånade samma repade band på Alladin minst en gång i månaden i ett helt år. Och köpte briobitar, Fanta Exotic och Delicatobollar. Good times.



Ångest på vita duken...

Living Dead in Dallas


Sprang in om Pocket Shop i morse på väg till jobb och köpte Living Dead in Dallas, den andra boken i Sookie Stackhouse serien. Har sjukaste True Blood abstinensen! Började med första boken innan jul och sträckläste den på tre dagar. Måste erkänna att det krävs en hel del för att få mig totalt uppslukad av en bok, är tyvärr rätt lat, men böckerna har den perfekta mixen av humor, blod och sexiga vampyrer.


Serien/böckerna handlar om Sookie Stackhouse, en tankeläsande servitris på Merlotte´s, en bar i Bon Temps, Louisiana. Japanerna har uppfunnit ett substitut till blod kallat "Tru Blood" som tillåtit vampyrer att "komma ur kistan" och bli en del av samhället. När Sookie möter Bill, en 174 år gammal, äckligt snygg vampyr så vänds hela hennes värld upp och ned. Och inte en enda jävel glittrar i solljuset.

Fett plus till serien dock, Lafayette, übercool och väldigt gay kock/knarklangare/prostituerad är en av huvudkaraktärerna till skillnad från i böckerna där han nämns på sin höjd två gånger. Cred till HBO och seriens skapare som ger tittarna ett porträtt av en svart, gay man och ger honom mer djup än det mest uppenbara. Trött på stereotyper och Lafayette är underbart originell.

Kunglig

Ge Paolo ett par byxor och mig ett svar!

Jag använde nyligen 118 800 för första gången. Hade en fråga jag länge gått och grunnat på. Varför har inte Paolo Roberto några byxor på sig på sjukhuset i Flickan som lekte med elden? Jag fattar bara inte varför. Han sitter på en bår i en korridor iförd en t-shirt och "tighty whiteys". Byxor bortblåsta och orsak till detta likaså. Paolo har precis överlevt en brand och en massa spö levererat av Lisbeths överläskiga brorsa. Och detta kräver en undersökning av Paolos nedre regioner varför? Och har dom undersökt honom i korridoren? Varför fick han då inte en sån där trevlig sjukhusskjorta? Har han undersökts i ett annat rum och sen inte pallat ta på sig byxorna eller har dom, till skillnad från tröjan som är i hyfsat skick, "brunnit upp"? Varför!?

Salander förstår inte heller...

söndag 30 januari 2011

Sherlock

Ser på Sherlock på Svt1. Verkar ju faktiskt hyfsat bra. Snyggt klippt. Sherlock Holmes fast en mindre "stuffy" variant som utspelar sig i dagens London. Såg filmen med Robert Downey Jr sist jag var där men missade 221B Baker Street. Måste nörda mig dit när jag åker till England i april. Har alltid tyckt Sherlock Holmes var en rätt jobbig douchebag, men i den här serien funkar hans besserwisserfasoner bra. Kanske för att han just svor och känns mindre pretto. Något att se på i väntan på nästa Sherlock film. Hört att Noomi Rapace ska var med. Coolt.

Gillar väll douchebags då... Särskilt när dom spelas av Robert Downey Jr

torsdag 27 januari 2011

Fuck this shit, I´m getting the bazooka!

  

Såg Kick-Ass nyligen. Sjukt passande namn. Får spasmaryck av glädje bara av att tänka på den! 
Filmen handlar om Dave Lizewski, tonårsnörd i New York, som bestämmer sig för att bli en superhjälte. Klick, klick, han beställer en våtdräckt från amazon.com och voilá, Kick-Ass is born. Dave är inte den enda som bestämt sig för att rensa upp bland knarklangar, rånare och maffia. Det har även Big Daddy ( Nicolas Cage) och hans dotter Hit-Girl (Chloe Moretz). Sällan skådat badassery levererat av en tolvåring! Kan inte komma på någon riktigt cool roll för en tjej i den åldern sedan Matilda i Leon. Vilket är synd, borde finnas mer tweens på film som spöar skiten ur gangsters tycker jag.
 
                            




torsdag 20 januari 2011

Trivia


Okej, såg en dokumentär om den här killen en kväll för något år sedan. Ensam hemma. Och pissrädd...
Edward Theodore "Ed" Gein var en snubbe så vidrig och hm, kan man kalla det fantasifull att han kom att inspirera tre olika mördare på vita duken. Och inga B-rullar till skräckis heller. Norman Bates från Psycho, Leatherface från Texas Chainsaw Massacre och Buffalo Bill från Silence of the Lambs är alla på ett eller annat sätt baserade på händelser från Geins liv. Mysig kille?

The Dark Knight Rises


Coolt, Anne Hathaway ska spela Catwoman i den nya Batman-filmen. Dreglar vid bara tanken. Inte på Anne Hathaway, utan på grund av DEN NYA BATMAN-FILMEN!! Är nog lite kär i Christopher Nolan, jag menar mannen vet hur man gör film. Cred till honom som lyckats göra en riktigt bra batmantolkning. Lite synd bara att han inte vill ha med Pingvingen, min favobov. Har läst att han tyckte Pingvinen var en av de mindre trovärdiga karaktärerna i "the batman universe". Kan man kanske hålla med om. Men jag älskar fortfarande hans fina fenor.

onsdag 19 januari 2011

Being Human, igen.


Men herregud. Glad att jag köpte båda säsongerna av Being Human, värt vartenda öre. Grymt imponerad av skaparna till serien som lyckas med den säkert inte helt lätta balansgången att göra en serie som innehåller scener med folk som slits i stycken och urgulliga konversationer om vänskap och tekoppar. George, seriens varulv gråter i vartenda avsnitt, Mitchell, vampyren, kör någon slags "bloodrehab" och Annie som varit död ett längre tag skaffar ett jobb på en pub. Perfekt blandning av inälvor och relationsproblem.

måndag 17 januari 2011

River Queen - se den!


Upptäckte denna fantastiska film när jag spenderat nästan en timme i videobutiken. Mjukisbyxor, godissug och känslan av att man sett varenda jävla film i butiken gjorde att jag sträckte mig efter en film som av fodralet att döma verkade vara riktigt dryg. Kiefer Sutherland i kilt med ett gevär med ett vattenfall i bakgrunden. Okej, låter rätt ball när man beskriver det så men med titeln River Queen i snirkliga bokstäver kändes det som en lite för långsam film  för min sinnesstämning vid tillfället. Soffan kallade och valet stod mellan den och X-men 2. Som jag redan sett. 2 gånger. Thank God! Film från Nya Zeeland är sjukt underskattad. Fem minuter in i filmen och jag var hooked.
River Queen handlar om striderna mellan maorifolket och de brittiska nybyggarna i 1800-talets Nya Zeeland. Sarah, spelad av Samantha Morton, dotter till en irländsk soldat blir gravid med en maorier. Hon föder en son som sju år gammal blir kidnappad av sin farfar, en maorikrigare. Sarahs enda mål är att återförenas med sin son, Boy. Den enda som är villig att hjälpa henne är Doyle, spelad av Kiefer Sutherland, en sliten soldat. Filmen handlar om hennes sökande och kamp när hon hamnar mitt emellan två sidor av ett krig.
I filmen är Nasty Mcnasty och Überswine från Once were warriors, eller mer kända som två, säkert supertrevliga skådisar med talang för att spela evil, Temuera Morrison som maoriledare och Cliff Curtis som Wiremu, farbror till Sarahs son.
Filmen är gjord med så mycket känsla att man förflyttas hundrafemtio år bakåt i tiden, till ett bildskönt men blodigt Nya Zeeland. Don´t judge a movie by its cover.

Dear Mr Vernon



Hade inte världen varit ett vackrare ställe om problem kunde lösas med en lördag instängd i Shermer High´s bibliotek. Instängd i en underbar 80-tals bubbla med Molly Ringwald, Emilio Estevez, Anthony Michael Hall, Ally Sheedy och Judd Nelson. Komplett med Simple Minds och ett helt random dansnummer. Kan man inte annat än att älska den här typen av filmer? Hade någon slags psykbryt nyligen där det enda jag kunde tänka mig att se på var John Hughes-filmer. Varade i en underbar helg med Sixteen Candles, Pretty in Pink och självklart The Breakfast Club. Love!

lördag 15 januari 2011

Hemmakväll och Being Human

Mitchell the vampire, George the werewolf och Annie the Ghost

Hemmakväll har öppnat ca 3 minuter från mitt hus... Danger danger... Ett besök till närmast butik har tidigare krävt en precis liiite för lång promenad för att man ska ränna där stup i kvarten. Hamnar i någon slags nördtrans när jag är där inne. Fick skynda mig därifrån igår för att inte köpa samlade säsonger av Sopranos för bara 600 kronor. Gick därifrån med 2 säsonger av en annan serie (jag inte sett). Being Human. Ändå väldigt lyckat köp. Står på framsidan att den är en mix mellan Buffy the Vampire Slayer och Vänner, kan det liksom bli fel med den beskrivningen? Den handlar om en vampyr, som är sjukt het by the way, en varulv och ett spöke som delar lägenhet i Bristol.

fredag 14 januari 2011

Turkisk film, ren kärlek

Är halvturk och har därför (thank god) känt mig tvungen
att kolla upp turkisk film. Började nog för några år sedan när jag var i Turkiet och slöglodde på tv hemma hos mina kusiner. Sappar runt lite och fastnar på en kanal med; DEN TURKISKA REMAKEN AV STAR WARS! Älskar Star Wars och dog lite av lycka när denna fest i kassa specialeffekter, håriga bringor och förföriska kvinnor med för mycket ögonskugga. Fick förklarat att på sjuttio och åttiotalet var det billigare att göra en helt egen version av storfilmerna från väst än att köpa in dem till Turkiet. Därav turkiska E:T, eller Badi, turkiska Superman, The Exorcist och många, många fler. Ren kärlek!

Vet inte om detta bara är en hemmavideo eller om det är ett äkta försök till copy/paste för turkisk tv

Dags att börja blogga

Film. Få saker gör mig mer spastiskt lycklig än film. I ett försök att avlasta vänner, familj, arbetskamrater och random människor på Hemmakväll är det väll dags att börja blogga. Snackat sönder många fikor och filmkvällar och är, måste jag medge, en besserwisser, lite av ett pretto och som min ärligaste kompis börjat kalla mig; filmdouche. Ja, kan inte annat än stå för det och göra det bästa av situationen. Nörda loss totalt!